Näytetään tekstit, joissa on tunniste klimatförändring. Näytä kaikki tekstit
Näytetään tekstit, joissa on tunniste klimatförändring. Näytä kaikki tekstit

tiistai 27. lokakuuta 2009

Rent dricksvatten till Afrika!

Om vi skeptiker har fel och koldioxidutsläpp höjer den globala medeltemperaturen kraftigt, vad borde göras?

Politikerna slår de mest fantastiska framtida utsläppsminskningar i bordet. Många tvivlar på visionen om en global neosocialistisk planhushållning med fossila bränslen inkluderat Kina, Indien och Ryssland.

Vi får se i Köpenhamn i december. Givetvis enas man under sluttimmarna om en deklaration som ryssar och kineser senare kan strunta i. Men delegaterna kommer att kramas och gråta av lycka över att ha räddat världen.

Koldioxidfri energi (undantaget kärnkraft och ved) är fortfarande mycket dyrare än fossil energi (vindkraft dubbelt dyrare, solelektricitet tio gånger dyrare) vilket i internationell konkurrens ger fördel åt dem som satsar fossilt. En rapport (RWI-insitute oktober 2009, Manuel Frondel) visade att de ”gröna” arbetsplatserna i Tysklands vind- och solkraftindustri har kostat enormt och därför indirekt orsakat en nettominskning av sysselsättningen och dessutom blockerat utveckling av ny teknologi. Solpanelerna görs i miljöskadliga fabriker i Kina, som dessutom plundrar Afrika på de sällsynta metaller som krävs.

Effektivering av industrins energianvändning kan däremot vara ekonomiskt lönsam, men potentialen finns främst i Ryssland och Kina eftersom EU:s (och även USA:s) industri redan har pressat ner sin specifika energiförbrukning nästan så långt det går med dagens teknologi.

Regeringens klimatdeklaration (Tynkkynen-kommittén) gav ett alternativ med tiotalet kärnkraftverk år 2050, samt ett alternativ med inga kärnkraftverk alls (t.o.m. Olkiluoto trean var nedlagd!), Gemensamt för båda var mycket vindkraft, bilar som förbrukande ett par liter per hundra, och boende nästan utan energiförbrukning (duschförbud för tonårstjejer?).

Eftersom teknologivisionerna var mest science-fiction och kostnadsberäkningar lyste med sin frånvaro deletade jag rapporten som värdelös. Endast i en grön drömvärld kan man negligera ekonomin och konkurrenskraften.

Anpassning till eventuella klimatförändringar föraktas av dem som vill att vi syndiga skall sluta äta kött, sluta köra bil, sluta resa med flyg, och sluta bada i badkar.

Att kallt väder dödar fler människor än varmt väder omnämns sällan.

Om somrarnas topptemperaturer i Sydeuropa ökar, kan man måla tak och asfalt med vit färg. Det skulle sänka lokala maxtemperaturer med över 10 grader Celsius!

Måste man i vattenfattiga och heta länder (som Spanien) odla gurkor och tomater (95% vatten) med konstbevattning och därefter frakta vattnet runt jorden med flyg? Vattnet räcker om man hushåller med det.

Hur många isbjörnar kan man indirekt rädda genom att ersätta stenkol med vindkraft? Man skjuter flera hundra isbjörnar per år. Det skulle vara enklare att fridlysa.

Trots att havsnivån det senaste seklet (naturligt) stigit med flera decimeter har Bangladesh genom att bygga vallar ökat markarealen med flera miljoner hektar. Utan vallar skulle Holland vara under vatten. Bygg pålförstärkta jordvallar för skydd av låglänta platser från stigande havsnivå!

Det dör hundra gånger fler människor per år av infektionssjukdomar och av brist på rent dricksvatten än vad som dör av oväder. Enligt http://www.charitywater.org/whywater/ kan en person i Afrika för 20 euro få rent dricksvatten i 20 år.

Påpiskade av ett tusental aggressiva lobbygrupper och storföretag (DuPont, Siemens, investeringsbanker, miljöorganisationer) och uppskrämda av media, subventionerar de rika länderna olönsam grön energi med ca. 100 miljarder euro årligen (Newsweek den 24 oktober, Stefan Theil). Ett enda års subventioner skulle räcka till rent dricksvatten för 5 miljarder människor i 20 års tid!

Det finns 6 miljader människor i världen av vilka 1,1 miljard lider av förorenat dricksvatten.

maanantai 19. lokakuuta 2009

Regeringens energipolitik och framtidsfantasier

Startnot: Du som vill bli expert på energi och miljö skall inte studera till pol.kand. som Oras Tynkkynen (grön riksdagman, utsett till regeringens klimatpolitiska expert), utan i stället till diplomingenjör vid Åbo Akademi! Du behöver inte kunna finska, utbildningen är på svenska i Finland och Åbo är en trevlig stad (med världens vackraste flickor....)

Mera info på www.abo.fi

http://www.abo.fi/student/tkf/


Understryker först några viktiga fakta innan jag kommenterar Statsrådents klimat-och energipolitiska deklaration 28/2009 (Oras Tynkkynen-rapporten).

Finländarens lön i euro är omvandlingsbar till hårda produkter som bilar och datorer och kan förbli hög endast om landets industri tilllverkar (och exporterar) hårda produkter. Då industriproduktionen kollapsar och ”tjänstesamhället” tar över kommer även den allmänna lönenivån att kollapsa eftersom man (förenklat) inte kan köpa ny bil med pengar som man förtjänat genom att klippa grannens häck. Endast om japanerna fått t.ex. papper eller elmotorer kan de levera bilar. Observera att medellönen i (industrifattiga) Estland är 800 euro per månad, medan (industrilandet) Finlands medellön är 2.900 euro per månad.

Då exporten förr i tiden minskade, sänktes lönernas utländska köpkraft med devalvering. Men det går inte längre.

Efter förra krisen räddades vi av Nokia och skogsindustrin.

Men till skillnad från situationen under 1990-talet, har lågkostnadsländerna (Kina, Indien Östeuropa, Latinamerika) numera tagit fast vårt teknologiska försprång medan våra produktionskostnader (löner, energi, råvaror, miljöteknik) har stigit. Endast vissa tunga industrisektorer med specialkunnande är ännu konkurrenskraftiga.
Enligt Finlands Bank gör landets exportstruktur uppgången långsam. Tidigare exportnivå är osannlik då krisen orsakat ”globala strukturomvandligar”, eller att den tunga industrins nyinvesteringar sker i lågkostandsländer.

Investerarna (och välståndet) skulle i dag behöva en positiv signal för att investera i Finlands industri. Tillstånd borde beviljas för alla tre kärnkraftsprojekt. Hur många som byggs bestäms av marknaden, inte av politikerna.

Som en följd av industriproduktionens nedgång (industriproduktionen har minskat med 21%, beställningarna med 37% och metallindustrins beställningar med 45%) balanseras statsbudgeten på 50 miljarder euro med lån på ofattbara 13 miljarder euro. En fjärdedel av budgeten (26%) är lånade pengar som belastar kommande generationer och med vilka fiktionen om fortsatt lönenivå på 2.900 euro upprätthålls.

Lånesumman är större än inkomst- och förmögenhetsskatten (10 miljarder), större än social-och hälsovårdsutgifterna (11 miljarder) och lika stor som omsättningsskatten (13 miljarder). Och trots de lånade sedelbuntarna tvingas stat och kommun ändå till destruktiva uppsägningar och permitteringar.

Enligt Tynkkynen-rapporten minskas koldioxidutsläppen med 80% till år 2050. Här finns ingen kris och inga globala konkurrensbekymmer, utan finska politiker kan med lagar och skatter reglera framtiden i en isolerad Lyckebovärld. Det påminner om Lenins tidiga visioner.
För utsläppsmålet presenteras fyra famtidsscenarier eller fantasier, A,B,C och D.

I den första (gröna) A-fantasin, finns det inga kärnkraftverk år 2050 (Olkiluoto trean har rivits!) inte heller metalltillverkning från malm (Rautaruukki har flyttat till Kina?). Industrin består av ”ny kunskapsproduktion, nanoteknologi, bioteknologi och nya Nokior genom klimatteknologi”. Privatbilism finns kvar främst på landsbygden.

I den fjärde (kokoomus) D-fantasin finns det hela 11 st. kärnkraftverk (av dagens storlek) år 2050! Tung industrin finns kvar och drivs med kärnkraftverk. Kova peli, men kärnkraft tilltalar min teknokratsjäl på något vis.

De två andra B och C-fantasierna är sedan center-socialdemokratiska hybrider mellan A och D. Där nämns även torv (Finlands största inhemska energiresurs!) förutsatt att koldioxiden avskiljs och lagras, en komplicerad och dyr hypotetisk teknologi.

Men samtliga scenarier har nästan samma framtidsfantasier om vindkraft, trafikbränsle och husens energibalans. Byggnadsindustri- och vindkraftslobbyn har lyckats bra i Tynkkynen-kommittén.

År 2050 skall det produceras lika mycket elenergi med vindkraft som vi producerar med kärnkraft i dag. Det betyder 2000 st. nya 5MW möllor som genast måste börja byggas med en takt av 50 st. jättemöllor per år. Detta är fullständigt orealistiskt! Inte ens de i förplanering varande jättelika vindparkerna utanför Uleåborg och Korsnäs (totalt 180 st. möllor) kan förverkligas i så snabb takt. Och varifrån skall reglerkraften tas?

Bilarna skall år 2050 dra endast 2 liter bränsle per 100 km eller gå på ”biobränslen eller förnyelsebar el”. Tro det den som vill. Och hur skall bilen hållas varm på vintern?
Bostadsbeståndet som helhet skall om endast 40 år förbruka 60% mindre värmeenergi än i dag. Även detta är ett fantastiskt krav. De bostäder som byggs i dag står nämligen kvar år 2050. Ett nybyggd välisolerad radlägenhet med frånvärmeväxlare som i dag konsumerar energi motsvarande 1000 kg olje-ekvivalenter per år skulle alltså ombyggas för att förbruka endast 400 kg olje-ekvivalenter. Påtryckningsmedlet säges vara klimatanpassad fastighetsskatt.

Men med en radikal klimatuppvärmning samt avstängning av varmvattnet så att att tonårdstjejerna inte trivs för bra i duschen kan kanske fantasin bli verklighet.

keskiviikko 12. elokuuta 2009

Växthushotet överdrivet

Nya mätdata bevisar att växthushotet är överdrivet

Den 26 juli undertecknade 67 tyska vetenskapsmän en skrivelse till kansler Angela Merkel med uppropet: ”Ja till miljövård, Nej till klimatpolitik!”
Efter år 1995 har inga stora vulkanutbrott påverkat den globala medeltemperaturen (de sista stora utbrotten var El Chicon 1982 och M:t Pinatubo år 1991).
Vi har i dag tillgång till ytterst noggranna mätningar av atmosfärens koldioxidhalt och av den globala medeltemperaturen. År 1995 var den 360 ppm (miljontedelar) och i dag år 2009 är den 388 ppm. Den globala medeltemperaturen har sedan år 1995 (alltså under de senaste fjorton åren) stigit med 0,12 grader. Både landbaserade mätningar (Hadley institute) och satellitmätningar (NASA) ger samma trend.
Då vi vet exakt såväl höjningen av koldioxidhalten och temperaturstegringen kan vi förenklat anta (hypotetiskt) att koldioxiden ensam har åstadkommit uppvärmningen. Vi kan därefter uppskatta den framtida globala uppvärmningen. Sambandet mellan halten koldioxid i atmosfären och den globala medeltemperaturen är nämligen enligt fysiken lagar logaritmiskt.
Enligt FN:s klimatpanel IPCC kan atmosfärens koldioxidhalt stiga till 700 ppm år 2100 om man bränner upp alla fossila bränslereserver (medelscenariet IS92). Den globala uppvärmningen fram till år 2100 kan då enkelt uppskattas genom att beräkna uttrycket 0,12*(ln700-ln388)/(ln388-ln360) = 0,9 grader Celsius.
Skulle (i strid med fysikens lagar) den globala uppvärmningen vara linjärt proportionell med atmosfärens koldioxidhalt skulle uppvärmningen bli 1,3 grader fram till år 2100. Inte heller detta skulle vara katastrofalt.
De absolut bästa mätningar vi har i dag från de fjorton senaste vulkanfria åren stöder absolut inte påståenden om kommande global uppvärmning på flera grader Celsius. Sådana överdrifter baserar sig på datasimulerade spekulationer om sådana förstärkande återkopplingar till vattenånga och moln som aldrig någonsin kunnat observeras i verkliga mätdata.

Jarl Ahlbeck
Teknologie doktor
Docent i miljövårdsteknik
Åbo