PM internt
för Åbo Akademi
av Jarl Ahlbeck, docent och lektor i miljövårdsteknik vid
laboratoriet för anläggnings- och systemteknik. Maj 2014.
Sammanfattning.
I.
Institutionsrådet
vid institutionen för kemiteknik (IKT) beslöt år 2012 i personalplanen att
inriktningen för
professuren i ”anläggningsteknik” vid laboratoriet för anläggnings- och
systemteknik (AST) inriktas mot huvudämnet ”energi-
och miljöteknik” när den nuvarande innehavaren, Tapio Westerlund går i
pension (sannolikt år 2017). Dessutom
antyds en annan möjlig framtida placering än AST i Åbo.
AST är med professurens nuvarande inriktning anläggningsteknik för tillfället det enda laboratoriet vid IKT som har erhållit status som spetsforskningsenhet!
AST är med professurens nuvarande inriktning anläggningsteknik för tillfället det enda laboratoriet vid IKT som har erhållit status som spetsforskningsenhet!
Undertecknad
med 45 års erfarenhet av arbete vid laboratoriet och inom industrin, hävdar att
beslutet har katastrofala konsekvenser och bör rivas upp. Det är av avgörande strategisk betydelse för
forskning, undervisning och speciellt för Åbo Akademis externa resursanskaffning, att professuren återbesätts med motsvarande huvudinriktning och
stannar vid AST i Åbo.
Under
Westerlunds tid sedan år 1985 har 26 doktorsarbeten och 240 diplomarbeten
utförts vid AST. 350 vetenskapliga publikationer har producerats. Över 10
miljoner euro har anskaffats som extern finansiering till Åbo Akademi.
Detta visar att forskningsinriktningen är
central för industri- och andra finansiärer.
II.
Undertecknads
lektorat i miljövårdsteknik vid AST indras vid pensioneringen hösten 2014
och kurserna avvecklas. Detta är ett svek mot studenterna som i stort antal
hittills entusiastiskt gått kurserna i miljövårdsteknik (CleanTech) och
förväntar sig sådan undervisning även i fortsättningen. Ett löjets skimmer dras
över begreppet ”miljöuniversitet”.
III.
Undervisningsmedlen
för lärare i industriell systemteknik vid
AST försvinner 2014. Då denna
undervisning gett baskunskaperna för professurens primära forskningsinriktning,
processoptimering, är detta ett hårt slag mot forskarrekryteringen och
kontraproduktivt både vetenskapligt och ekonomiskt.
IV.
Då
dessutom professuren i processteknik ombildas till tenure-track, är ovanstående
beslut sammantagna ett förödande dråpslag mot toppforskningsenheten AST.
V.
Undertecknad
har som lektor vid AST aldrig av IKT:s ledning blivit informerad om
motiveringen till beslut som berör AST. Av laboratoriets personal och professor
Westerlund enhälligt omfattade och välmotiverade skriftliga ställningstaganden
har aldrig beaktats. Huruvida problemen beror på institutionsrådets
aningslöshet och/eller på för ett forskarsamfund ovärdig revirkamp och mygel är
omöjligt att bedöma. Men under 45 år har undertecknad aldrig upplevt en
liknande diktatpolitik, brist på genomskinlighet och en så fullständig brist på
företagsdemokrati som vid Åbo Akademi i dag.
Professurens historiska
bakgrund och nuläge.
År 1927 skapades AST-professurens
föregångare, professuren i maskinbyggnad genom en donation av den Svenska
Tekniska Vetenskapsakademien i Finland som för detta ändamål fått en stor
donation av bergsrådet, tekn.dr.h.c. Theodor Lindroos. Harald Kyrklund bestred professuren 1929-1937. Den besattes
ordinarie år 1937 av Jarl Salin, legendarisk skapare av ”salinologin”, då på
fysik och matematik baserad processteknik blev avgörande för ÅA-ingenjörernas
kompetens och ofattbara framgångar. Jarl Salin efterföljdes av Bertel Myréen,
varvid professuren omdöptes till anläggningsteknik medan substansen i princip
förblev densamma. Mauri Soininen efterträdde Myréen. Båda är stora namn inom
undervisning, forskning och industriella tillämpningar.
Det teknologiska arvet förvaltas i dag
av Tapio Westerlund i samarbete med professorerna i värme- och strömningsteknik
(VST), reglerteknik (RT) och teknisk kemi och reaktionsteknik (TKR). Den
högtstående processtekniska traditionen har bevarats och utvecklats genom åren
med hjälp av ökat inslag av matematik och datateknik. Westerlund är
ämnesansvarig för huvudämnet process- och
systemteknik som på engelska heter Process Systems Engineering och i
dag är ett viktigt ämne vid tekniska universitet världen över. Kursen i
”anläggnings- och systemteknik” är en central kurs inom huvudämnet. Det är en
tung industriellt betonad kurs med avancerade matematiska beräkningar och har
den industriella profil som donatorn önskade. Det moraliskt förpliktande att efterlevande respekterar donatorernas
intentioner.
Processteknikens samtliga professurer
och lärartjänster har tillsamman gett diplomingenjörsutbildningen och
forskningen en internationellt sett liten men ändå tillräcklig kritisk
massa. Kemin och processtekniken vid IKT
har i synergi skapat en utbildning av hög internationellt nivå.
AST:s
primära forskningsinriktning är datorbaserad
optimering av processer och produktion som har stor betydelse för
produktionsenheternas ekonomi och miljö. Exempelvis sparar ädelstålfabriken i
Torneå och andra fabriker tiotals miljoner euro per år genom att tillämpa
metoder och datarutiner utvecklade vid AST.
Speciellt vid design av nya processer krävs i dag avancerade
optimeringsberäkningar för att minska förbrukningen av råvaror och energi samt
höja produktkvaliteten.
Vid
AST integreras ekonomi, kvalitet, energihushållning och miljövård redan i
planeringen av alla produktionsprocesser.
Därtill undervisas och forskas vid AST
aktivt i separat miljövårdsteknologi ”CleanTech”, sekundär rening av utsläpp
till luft och vatten, och ny miljövänlig teknik som superkritisk förgasning av
biomassa. Undertecknad lektor i miljövårdsteknik har haft stort delansvar för
detta.
Professurens resultat i
forskning och undervisning.
Under Westerlunds tid sedan år 1985 har
26 doktorsarbeten och 240 diplomarbeten utförts vid AST. Dessutom har 350
vetenskapliga publikationer producerats. Det bör nämnas att en sjättedel av alla
diplomingenjörer som utexaminerats från Åbo Akademi inom området kemiteknik
sedan år 1920 har gjort sitt diplomarbete inom ämnet AST. Inom den postgraduala
utbildningen har AST utsetts till spetsforskningsenhet. En del av
forskningsprojekten har varit direkt eller indirekt energi- och
miljörelaterade. Under perioden 2008-2012 gjordes 37 kandidatarbeten vid AST
eller 62 procent av alla kandidatarbeten vid
IKT! Professurens undervisningsresultat
är excellent och professurens forskningsresultat är av internationell toppklass
både till volym och kvalitet.
Professurens ekonomiska
resultat för Åbo Akademi.
Man kan konstatera att professurens
bidrag till Åbo Akademis finansiering har utöver budgetfinansiering från en
stor mängd examina, genererat avsevärda summor från extern finansiering.
Professuren har sedan 1985 kostat ca. 2,5 miljoner euro, men enbart via extern
finansiering genererat en inkomst på över 10
miljoner euro till ÅA.
Orsaken till att det ekonomiska resultatet är excellent är förutom Westerlunds
kompetens även att forskningsinriktningen
är central för industri- och andra externa finansiärer.
Som en kuriositet kan även nämnas att i
samband med Anläggningsteknikens 80-årsjubileum år 2009, donerade generösa
AST-alumner en halv miljon euro till
Åbo Akademis medelinsamling som en uppskattning för ämnets verksamhet.
Professuren i
processteknik vid AST omvandlas.
Förutom professuren i
anläggningsteknik (Westerlund) har vid AST även funnits en professur i processteknik
som innehades av Kaj Fagervik fram till sin pensionering år 2012. Den senare
professuren har varit viktig för grundundervisningen i apparatteknik och
teknologi och för diplomarbeten, doktorsarbeten, och projektforskning bl.a. i
bioprocessteknik. Då denna professur kommer att omvandlas till en s.k. tenure-track
position, är risken stor att undervisningen i för utbildningen centrala
ingenjörsämnen blir lidande då det är svårt att finna sökande med erfarenhet.
Risken är därtill stor att forskarstuderanden inte mera kan ges gedigen
handledning. Tenure-track tjänster är sällan attraktiva för fast anställda,
t.ex. lektorer, eftersom de då mistar sin fasta tjänst. Därför begränsas
utbudet på goda sökande i huvudsak till nyutexaminerade doktorer.
Lärartjänsten i
industriell systemteknik vid AST försvinner.
Undervisningstjänsten i
industriell systemteknik drogs in år 2010 och ersattes med
timanslag, men timanslagen drogs in år 2014. Det betyder att tjänstens
pregraduala undervisning i AST:s kärnområde, optimering, även försvinner,
vilket försvårar forskarrekryteringen.
Lektoratet i
miljövårdsteknik vid AST försvinner.
Undertecknads
lektorat i miljövårdsteknik indras även det (år 2015). Det betyder att
undervisningen i rökgasrening, vattenrening,
kärnkraftens miljöfrågor,
miljölagstiftning och allmän miljökunskap, samt handledningen av
många miljötekniska diplomarbeten försvinner. Dessutom försvinner
undervisningen i torkningsteknik, som
var Soininens specialitet. Torkningsteknik är viktigt inom bioenergisektorn. Bara
under de tre senaste åren har undertecknad handlett följande diplomarbeten inom
CleanTech: Jakob Lövdahls arbete med biogas för sulfatcellulosaprocessen, Jonas
Ståhls arbete med biomassa som bränsle i cementugnar, Markus Hongas arbete om
optimal torkning av biobränslen vid UPM i Jakobstad, Juuso Karjalas arbete med
rening av elektrolytslam vid Boliden Harjavalta, Christopher Heikkiläs arbete
vid Sachtleben i Björneborg om omvandling av miljöfarligt avfall till en
säljbar produkt och Jussi Tunturis arbete för minskning av energiförluster och
utsläpp vid oljeraffinaderiet i Nådendal. Därtill har undertecknad deltagit i
forskningsprojekt angående koldioxidabsorption i mineraler, våt
rökgasavsvavling, och superkritisk förgasning samt assisterat forskare med
försöksplanering och statistik. Undertecknad har därtill handlett över tio kandidatarbeten. Även det ekonomiska resultatet av lektoratet är
hyfsat. Att lektoratet indras är ett
sabotage mot undervisningen i CleanTech.
Omvandling av professuren i
anläggningsteknik till en professur i energi- och miljöteknik gör en eventuellt
senare upplivning av CleanTech-aktiviteten omöjlig, då kurserna är miljötillämpade fortsättningskurser till
professurens fundamentala kurser i anläggnings- och systemteknik.
IKT:s personalplan och
huvudämnena process- och systemteknik jämte energi- och miljöteknik
Citat från IKT:s personalplan 2012-2019:
...”KT:s
fokus och tyngdpunktsområden ligger ...speciellt på de tyngdpunktsområden som representeras
av KT:s spetsforskningsenheter.”
(sida 3.)
AST har för tillfället status som den enda
spetsforskningsenheten vid IKT!
Vidare citat:
” Professuren i anläggningsteknik
från process- och systemteknik inriktas mot huvudämnet energi- och miljöteknik
då den nuvarande innehavaren går i pension. Eftersom energi- och miljöteknik
inte har ett eget laboratorium i Åbo så kan den fysiska placeringen fortfarande
vara laboratoriet för anläggnings- och systemteknik.”
(sida 7.)
Detta innebär att huvudämnet process- och systemteknik (Process
Systems Engineering) skulle fråntas en av de viktigaste delarna,
undervisningen och forskningen i
anläggnings- och systemteknik. Beslutet har därför en mycket större
betydelse än vad som direkt framgår av formuleringen då beslutet kan innebära
att detta viktiga huvudämne måste avskaffas.
”Energi- och miljöteknik” är redan ett
nytt huvudämne vid IKT, och även i
detta ingår en del anläggnings- och systemteknik i Åbo. Men detta nya huvudämne
saknar ett eget laboratorium i betydelse
ämnesenhet. Ämnesansvarig är Henrik Saxén, professor i värmeteknik. Detta
huvudämne innefattar fackämnet ”energiteknik” som har verksamhet i Vasa
med professor Margareta Wihersaari som är utnämnd till professor i energiteknik
på fem år. Utbildningen i detta huvudämne sker
i samarbete med ämnena inom huvudämnet process- och systemteknik (AST, VST,
RT och TKR) i Åbo som står för den processtekniska delen, i vilken även ingår
flera kurser som nu avskaffas med undertecknads lektorat.
I
Vasa inrättas ett experimentlaboratorium
i miljö- och energiteknik. Hittills har det inte varit tal om ett laboratorium
i betydelse ämnesenhet. Experimentlaboratoriet blir inriktat på
motorteknik, vindkraft och elektroteknik, d.v.s. på produktion och omvandling av energi.
Som tidigare nämnts är AST:s verksamhet
fokuserad på process- och systemteknik och ämnet med sin kärna av matematisk processmodellering är
centralt för Finlands industri som helhet. Processindustriell
energiteknik i dess olika former ingår som en naturlig integrerad del i
ämnets verksamhet. Denna verksamhet är dock inte inriktad mot
elektromaskinlära, elektriska maskiner, generatorer, transformatorer o.s.v.
utan mot processplanering, processintegration, energihushållning och miljövård
(i vilken bl.a. ingår biobränsleteknologi, torkningsteknologi och miljöteknik),
dvs. inriktad mot minskning av
industriell energiförbrukning och
miljöpåverkan vilket enligt EU-kommissionens
energistrategiplan är viktigare verksamhet än energiproduktion.
Ingenjörer med inriktning på
maskinteknik, elektroteknik, vindkraft, turbiner och kraftverksteknik (Vasa)
har vissa specialkunskaper medan ingenjörer med processteknisk/kemisk
inriktning (Åbo) har annan profil. Inom industrin krävs samarbete mellan
diplomingenjörer med olika specialområde. Ingen diplomingenjör kan kunna
allt. På senare tid har specialkunskaper
i CleanTech blivit allt viktigare.
Omfattande materiella
resurser för energi- och miljöteknik finns vid AST.
För huvudämnet
energi- och miljöteknik finns omfattande laboratorieresurser i Åbo vid de
processtekniska ämnenas laboratorier kompletterade med relevant
analysutrustning vid flera kemiämnen i Åbo. AST har ett eget
forskningslaboratorium i energi- och miljöteknik med utrustning för
elementaranalys av bränslen, kalorimeter för bestämning av bränslens
värmevärden, laserdiffraktometer för bestämning av stoftpartiklar i luft och
vätska, försöksanläggning för superkritisk förgasning, utrustning för
bestämning av reningskemikaliers egenskaper, en pilot-torkanläggning för
biobränslen etc. Vid de övriga processtekniska laboratorierna och kemiämnena
finns kompletterande energi- eller miljötekniskt relevant forskningsapparatur.
Det planerade
experimentlaboratoriet i Vasa.
Energiklustrets nya energitekniska
experimentlaboratorium i Vasa, ”Smart Energy Labs”, ska enligt uppgift bestå en
1000 kW Wärtsilä testmotor, samt diverse andra mekaniska och elektriska
apparater. Något liknande behövs inte i Åbo eftersom det är fråga om en annan
typ av experiment än de som görs i Åbo. Experimentlaboratoriet kan knappast generera
vetenskapliga resultat på doktorsnivå och det är avsett att i första hand tjäna Vasaföretagens produktutveckling. Men
som ett litet komplement till de stora experimentresurserna i Åbo är
experimentlaboratoriet i Vasa välkommet för skolning av diplomingenjörer med
maskinteknisk och elektroteknisk inriktning.
Ekonomiskt och
vetenskapligt självmord.
Omvandling av professuren i anläggningsteknik vid AST till den begränsade inriktningen professur i energi- och miljöteknik
skulle, jämsides med alla andra nedskärningar, även om professurens placeringen
skulle förbi vid AST, innebära vetenskapligt och ekonomiskt självmord. Det historiska arvet från donatorn och Jarl Salin
skulle likvideras då den nya begränsade inriktningen minskar relevansen för Finlands industri som helhet. Dagens stora möjligheter till extern industrifinansiering skulle minska radikalt. En eventuell framtida
utlokalisering till Vasa skulle innebära att forskningsapparatur i
mångmiljonklassen i Åbo inte utnyttjas till fullo. Experimentella
övningsarbeten kan inte utföras som distansundervisning.
Endast i intimt
samarbete med en professur i
anläggningsteknik vid AST i Åbo kan utbildningen i huvudämnet energi- och miljöteknik uppnå den höga vetenskapliga
nivå som krävs av akademisk verksamhet.
Never change a winning team!!! Byt inte inriktning på Westerlunds professur och flytta inte jobbet till Vasa!
VastaaPoistaDet här påminner om slakten av professuren i ryska samt av Karvonens professur, vad håller dom på med vid Åbo Akademi? Snackar vackert i pressen men slår kniven i ryggen på vetenskap och undervisning?
VastaaPoistaÄr det fråga om kohandel av något slag? Vad lovas till Vasa och vilka gentjänster ska Vasa göra till vissa intressen i Åbo? Eller är det bara fråga om att "naturlig avgång" provocerar fram fullständigt absurda beslut? Och skiter inte du docent Ahlbeck lite i eget bo också?
VastaaPoistaVi studenter borde reagera kraftigt mot byråkratiseringen av Åbo Akademi, inte kan det behövas 500 (!) byråkrater för att betjäna 700 lärare?
PoistaHåller med vi studenter borde reagera. Kemistklubben har historiskt sett inte varit känd för att ta skit!
VastaaPoistaAlla firmor måste i dag minska byråkratin. Det kan göras humant så att man meddelar den som man kan klara sig utan att den borde söka ett annat jobb. Om det inte lyckas genast, kan den få fortsätta tillsvidare. Ingen är väl onödig men om fyrkka tar slut har man inget annat val. Men att deleta de viktigaste jobben är att äventyra firmans existens, tecken på att ledningen inte funkar. Mera datateknik på kontoret borde hjälpa att minska personalbehovet men jag har hört att det också kan gå tvärtom...... beror på hurudan datateknik.
VastaaPoistaLäste nånstans att Aalto säger upp folk i administrationen men inte i undervisningen. Vet nån om det stämmer? Varför gör inte ÅA samma? Nu går det 5 st. byråkrater på 7 st. forskare och lärare. Tycker 3-4 st. borde räcka. Några lärarjobb kan man väl också skippa, typ vårdvetenskap. En bekant tjej sa att det är typisk junkscience.
VastaaPoistaUniversitetscheferna lyfter dubbelt mera lön än professorerna. Nu när det är kassakris borde de göra skäl för lönen och ta ansvar för universitetets framtid och inte gå lättaste vägen: Någon pensioneras och jobbet förklaras vara onödigt! Inte behöver någon 13.000 i månaden för sådana beslut.
VastaaPoista