Testamente för en snart pensionerad lektor i miljövårdsteknik vid Åbo Akademi

PM internt för Åbo Akademi

av Jarl Ahlbeck,  docent och lektor i miljövårdsteknik vid laboratoriet för anläggnings- och systemteknik. Maj 2014.

 

Sammanfattning.

I.                   Institutionsrådet vid institutionen för kemiteknik (IKT) beslöt år 2012 i personalplanen att inriktningen för professuren i ”anläggningsteknik” vid laboratoriet för anläggnings- och systemteknik (AST) inriktas mot huvudämnet ”energi- och miljöteknik” när den nuvarande innehavaren, Tapio Westerlund går i pension (sannolikt år 2017). Dessutom antyds en annan möjlig framtida placering än AST i Åbo.

           AST är med professurens nuvarande inriktning anläggningsteknik för tillfället det enda laboratoriet vid IKT som har erhållit status som spetsforskningsenhet!

 

Undertecknad med 45 års erfarenhet av arbete vid laboratoriet och inom industrin, hävdar att beslutet har katastrofala konsekvenser och bör rivas upp.  Det är av avgörande strategisk betydelse för forskning, undervisning och speciellt för Åbo Akademis externa resursanskaffning, att professuren återbesätts med motsvarande huvudinriktning och stannar vid AST i Åbo.

 

Under Westerlunds tid sedan år 1985 har 26 doktorsarbeten och 240 diplomarbeten utförts vid AST. 350 vetenskapliga publikationer har producerats.  Över 10 miljoner euro har anskaffats som extern finansiering till Åbo Akademi. Detta visar att forskningsinriktningen är central för industri- och andra finansiärer.

 

II.                Undertecknads lektorat i miljövårdsteknik vid AST indras vid pensioneringen hösten 2014 och kurserna avvecklas. Detta är ett svek mot studenterna som i stort antal hittills entusiastiskt gått kurserna i miljövårdsteknik (CleanTech) och förväntar sig sådan undervisning även i fortsättningen. Ett löjets skimmer dras över begreppet ”miljöuniversitet”.

 

III.             Undervisningsmedlen för lärare i industriell systemteknik vid AST försvinner 2014. Då denna undervisning gett baskunskaperna för professurens primära forskningsinriktning, processoptimering, är detta ett hårt slag mot forskarrekryteringen och kontraproduktivt både vetenskapligt och ekonomiskt.

 

IV.             Då dessutom professuren i processteknik ombildas till tenure-track, är ovanstående beslut sammantagna ett förödande dråpslag mot toppforskningsenheten AST.

 

V.                Undertecknad har som lektor vid AST aldrig av IKT:s ledning blivit informerad om motiveringen till beslut som berör AST. Av laboratoriets personal och professor Westerlund enhälligt omfattade och välmotiverade skriftliga ställningstaganden har aldrig beaktats. Huruvida problemen beror på institutionsrådets aningslöshet och/eller på för ett forskarsamfund ovärdig revirkamp och mygel är omöjligt att bedöma. Men under 45 år har undertecknad aldrig upplevt en liknande diktatpolitik, brist på genomskinlighet och en så fullständig brist på företagsdemokrati som vid Åbo Akademi i dag.  

 

Professurens historiska bakgrund och nuläge.

År 1927 skapades AST-professurens föregångare, professuren i maskinbyggnad genom en donation av den Svenska Tekniska Vetenskapsakademien i Finland som för detta ändamål fått en stor donation av bergsrådet, tekn.dr.h.c. Theodor Lindroos. Harald Kyrklund  bestred professuren 1929-1937. Den besattes ordinarie år 1937 av Jarl Salin, legendarisk skapare av ”salinologin”, då på fysik och matematik baserad processteknik blev avgörande för ÅA-ingenjörernas kompetens och ofattbara framgångar. Jarl Salin efterföljdes av Bertel Myréen, varvid professuren omdöptes till anläggningsteknik medan substansen i princip förblev densamma. Mauri Soininen efterträdde Myréen. Båda är stora namn inom undervisning, forskning och industriella tillämpningar.

Det teknologiska arvet förvaltas i dag av Tapio Westerlund i samarbete med professorerna i värme- och strömningsteknik (VST), reglerteknik (RT) och teknisk kemi och reaktionsteknik (TKR). Den högtstående processtekniska traditionen har bevarats och utvecklats genom åren med hjälp av ökat inslag av matematik och datateknik. Westerlund är ämnesansvarig för huvudämnet process- och systemteknik som på engelska heter Process Systems Engineering och i dag är ett viktigt ämne vid tekniska universitet världen över. Kursen i ”anläggnings- och systemteknik” är en central kurs inom huvudämnet. Det är en tung industriellt betonad kurs med avancerade matematiska beräkningar och har den industriella profil som donatorn önskade. Det moraliskt förpliktande att efterlevande respekterar donatorernas intentioner.

Processteknikens samtliga professurer och lärartjänster har tillsamman gett diplomingenjörsutbildningen och forskningen en internationellt sett liten men ändå tillräcklig kritisk massa.  Kemin och processtekniken vid IKT har i synergi skapat en utbildning av hög internationellt nivå.

AST:s  primära forskningsinriktning är datorbaserad optimering av processer och produktion som har stor betydelse för produktionsenheternas ekonomi och miljö. Exempelvis sparar ädelstålfabriken i Torneå och andra fabriker tiotals miljoner euro per år genom att tillämpa metoder och datarutiner utvecklade vid AST.  Speciellt vid design av nya processer krävs i dag avancerade optimeringsberäkningar för att minska förbrukningen av råvaror och energi samt höja produktkvaliteten.

Vid AST integreras ekonomi, kvalitet, energihushållning och miljövård redan i planeringen av alla produktionsprocesser.

Därtill undervisas och forskas vid AST aktivt i separat miljövårdsteknologi ”CleanTech”, sekundär rening av utsläpp till luft och vatten, och ny miljövänlig teknik som superkritisk förgasning av biomassa. Undertecknad lektor i miljövårdsteknik har haft stort delansvar för detta.

 

 

Professurens resultat i forskning och undervisning.

Under Westerlunds tid sedan år 1985 har 26 doktorsarbeten och 240 diplomarbeten utförts vid AST. Dessutom har 350 vetenskapliga publikationer producerats.  Det bör nämnas att en sjättedel av alla diplomingenjörer som utexaminerats från Åbo Akademi inom området kemiteknik sedan år 1920 har gjort sitt diplomarbete inom ämnet AST. Inom den postgraduala utbildningen har AST utsetts till spetsforskningsenhet. En del av forskningsprojekten har varit direkt eller indirekt energi- och miljörelaterade. Under perioden 2008-2012 gjordes 37 kandidatarbeten vid AST eller 62 procent av alla kandidatarbeten vid IKT! Professurens undervisningsresultat är excellent och professurens forskningsresultat är av internationell toppklass både till volym och kvalitet.

 

Professurens ekonomiska resultat för Åbo Akademi.

Man kan konstatera att professurens bidrag till Åbo Akademis finansiering har utöver budgetfinansiering från en stor mängd examina, genererat avsevärda summor från extern finansiering. Professuren har sedan 1985 kostat ca. 2,5 miljoner euro, men enbart via extern finansiering genererat en inkomst på över 10 miljoner euro till ÅA.

Orsaken till att det ekonomiska resultatet är excellent är förutom Westerlunds kompetens även att forskningsinriktningen är central för industri- och andra externa finansiärer.

Som en kuriositet kan även nämnas att i samband med Anläggningsteknikens 80-årsjubileum år 2009, donerade generösa AST-alumner en halv miljon euro till Åbo Akademis medelinsamling som en uppskattning för ämnets verksamhet.

 

Professuren i processteknik vid AST omvandlas.

                      Förutom professuren i anläggningsteknik (Westerlund) har vid AST även funnits en professur i processteknik som innehades av Kaj Fagervik fram till sin pensionering år 2012. Den senare professuren har varit viktig för grundundervisningen i apparatteknik och teknologi och för diplomarbeten, doktorsarbeten, och projektforskning bl.a. i bioprocessteknik. Då denna professur kommer att omvandlas till en s.k. tenure-track position, är risken stor att undervisningen i för utbildningen centrala ingenjörsämnen blir lidande då det är svårt att finna sökande med erfarenhet. Risken är därtill stor att forskarstuderanden inte mera kan ges gedigen handledning. Tenure-track tjänster är sällan attraktiva för fast anställda, t.ex. lektorer, eftersom de då mistar sin fasta tjänst. Därför begränsas utbudet på goda sökande i huvudsak till nyutexaminerade doktorer.

 

Lärartjänsten i industriell systemteknik vid AST försvinner.

                      Undervisningstjänsten i industriell systemteknik drogs in år 2010 och ersattes med timanslag, men timanslagen drogs in år 2014. Det betyder att tjänstens pregraduala undervisning i AST:s kärnområde, optimering, även försvinner, vilket försvårar forskarrekryteringen.

 

Lektoratet i miljövårdsteknik vid AST försvinner.

                      Undertecknads lektorat i miljövårdsteknik indras även det (år 2015). Det betyder att undervisningen i rökgasrening, vattenrening, kärnkraftens miljöfrågor,  miljölagstiftning och allmän miljökunskap, samt handledningen av många miljötekniska diplomarbeten försvinner. Dessutom försvinner undervisningen i torkningsteknik, som var Soininens specialitet. Torkningsteknik är viktigt inom bioenergisektorn. Bara under de tre senaste åren har undertecknad handlett följande diplomarbeten inom CleanTech: Jakob Lövdahls arbete med biogas för sulfatcellulosaprocessen, Jonas Ståhls arbete med biomassa som bränsle i cementugnar, Markus Hongas arbete om optimal torkning av biobränslen vid UPM i Jakobstad, Juuso Karjalas arbete med rening av elektrolytslam vid Boliden Harjavalta, Christopher Heikkiläs arbete vid Sachtleben i Björneborg om omvandling av miljöfarligt avfall till en säljbar produkt och Jussi Tunturis arbete för minskning av energiförluster och utsläpp vid oljeraffinaderiet i Nådendal. Därtill har undertecknad deltagit i forskningsprojekt angående koldioxidabsorption i mineraler, våt rökgasavsvavling, och superkritisk förgasning samt assisterat forskare med försöksplanering och statistik. Undertecknad har därtill handlett över tio kandidatarbeten. Även det ekonomiska resultatet av lektoratet är hyfsat. Att lektoratet indras är ett sabotage mot undervisningen i CleanTech.

Omvandling av professuren i anläggningsteknik till en professur i energi- och miljöteknik gör en eventuellt senare upplivning av CleanTech-aktiviteten omöjlig, då kurserna är miljötillämpade fortsättningskurser till professurens fundamentala kurser i anläggnings- och systemteknik.

 

IKT:s personalplan och huvudämnena process- och systemteknik jämte energi- och miljöteknik

Citat från IKT:s personalplan 2012-2019:

...”KT:s fokus och tyngdpunktsområden ligger ...speciellt på de tyngdpunktsområden som representeras av KT:s spetsforskningsenheter.” (sida 3.)

AST har för tillfället status som den enda spetsforskningsenheten vid IKT!

Vidare citat:

” Professuren i anläggningsteknik från process- och systemteknik inriktas mot huvudämnet energi- och miljöteknik då den nuvarande innehavaren går i pension. Eftersom energi- och miljöteknik inte har ett eget laboratorium i Åbo så kan den fysiska placeringen fortfarande vara laboratoriet för anläggnings- och systemteknik.” (sida 7.)

Detta innebär att huvudämnet process- och systemteknik  (Process Systems Engineering) skulle fråntas en av de viktigaste delarna, undervisningen och forskningen i anläggnings- och systemteknik. Beslutet har därför en mycket större betydelse än vad som direkt framgår av formuleringen då beslutet kan innebära att detta viktiga huvudämne måste avskaffas.

 ”Energi- och miljöteknik” är redan ett nytt huvudämne vid IKT, och även i detta ingår en del anläggnings- och systemteknik i Åbo. Men detta nya huvudämne saknar ett eget laboratorium i betydelse ämnesenhet. Ämnesansvarig är Henrik Saxén, professor i värmeteknik. Detta huvudämne innefattar fackämnet ”energiteknik” som har verksamhet i Vasa med professor Margareta Wihersaari som är utnämnd till professor i energiteknik på fem år. Utbildningen i detta huvudämne sker i samarbete med ämnena inom huvudämnet process- och systemteknik (AST, VST, RT och TKR) i Åbo som står för den processtekniska delen, i vilken även ingår flera kurser som nu avskaffas med undertecknads lektorat.

 I Vasa inrättas ett experimentlaboratorium i miljö- och energiteknik. Hittills har det inte varit tal om ett laboratorium i betydelse ämnesenhet. Experimentlaboratoriet blir inriktat på motorteknik, vindkraft och elektroteknik, d.v.s. på produktion och omvandling av energi.

Som tidigare nämnts är AST:s verksamhet fokuserad på process- och systemteknik och ämnet med sin kärna av matematisk processmodellering är centralt för Finlands industri som helhet. Processindustriell energiteknik i dess olika former ingår som en naturlig integrerad del i ämnets verksamhet. Denna verksamhet är dock inte inriktad mot elektromaskinlära, elektriska maskiner, generatorer, transformatorer o.s.v. utan mot processplanering, processintegration, energihushållning och miljövård (i vilken bl.a. ingår biobränsleteknologi, torkningsteknologi och miljöteknik), dvs. inriktad mot minskning av industriell energiförbrukning och miljöpåverkan vilket enligt EU-kommissionens energistrategiplan är viktigare verksamhet än energiproduktion.

Ingenjörer med inriktning på maskinteknik, elektroteknik, vindkraft, turbiner och kraftverksteknik (Vasa) har vissa specialkunskaper medan ingenjörer med processteknisk/kemisk inriktning (Åbo) har annan profil. Inom industrin krävs samarbete mellan diplomingenjörer med olika specialområde. Ingen diplomingenjör kan kunna allt.  På senare tid har specialkunskaper i CleanTech blivit allt viktigare.

 

Omfattande materiella resurser för energi- och miljöteknik finns vid AST.

För huvudämnet energi- och miljöteknik finns  omfattande laboratorieresurser i Åbo vid de processtekniska ämnenas laboratorier kompletterade med relevant analysutrustning vid flera kemiämnen i Åbo. AST har ett eget forskningslaboratorium i energi- och miljöteknik med utrustning för elementaranalys av bränslen, kalorimeter för bestämning av bränslens värmevärden, laserdiffraktometer för bestämning av stoftpartiklar i luft och vätska, försöksanläggning för superkritisk förgasning, utrustning för bestämning av reningskemikaliers egenskaper, en pilot-torkanläggning för biobränslen etc. Vid de övriga processtekniska laboratorierna och kemiämnena finns kompletterande energi- eller miljötekniskt relevant forskningsapparatur.

 

Det planerade experimentlaboratoriet i Vasa.

Energiklustrets nya energitekniska experimentlaboratorium i Vasa, ”Smart Energy Labs”, ska enligt uppgift bestå en 1000 kW Wärtsilä testmotor, samt diverse andra mekaniska och elektriska apparater. Något liknande behövs inte i Åbo eftersom det är fråga om en annan typ av experiment än de som görs i Åbo. Experimentlaboratoriet kan knappast generera vetenskapliga resultat på doktorsnivå och det är avsett att i första hand tjäna Vasaföretagens produktutveckling. Men som ett litet komplement till de stora experimentresurserna i Åbo är experimentlaboratoriet i Vasa välkommet för skolning av diplomingenjörer med maskinteknisk och elektroteknisk inriktning.

 

Ekonomiskt och vetenskapligt självmord.

                      Omvandling av professuren i anläggningsteknik vid AST till den begränsade inriktningen professur i energi- och miljöteknik skulle, jämsides med alla andra nedskärningar, även om professurens placeringen skulle förbi vid AST, innebära vetenskapligt och ekonomiskt självmord. Det historiska arvet från donatorn och Jarl Salin skulle likvideras då den nya begränsade inriktningen minskar relevansen för Finlands industri som helhet.  Dagens stora möjligheter till extern industrifinansiering skulle minska radikalt. En eventuell framtida utlokalisering till Vasa skulle innebära att forskningsapparatur i mångmiljonklassen i Åbo inte utnyttjas till fullo. Experimentella övningsarbeten kan inte utföras som distansundervisning.

                      Endast i intimt samarbete med en professur i anläggningsteknik vid AST i Åbo kan utbildningen i huvudämnet energi- och miljöteknik uppnå den höga vetenskapliga nivå som krävs av akademisk verksamhet.