Olyckligt svaveldirektiv

(en kortare version är publicerad som insändare i Hufvudstadsbladet)
Investeringstakten i vårt land är katastrofalt låg. Resultatet är ökad arbetslöshet och nedmonterad välfärd. Finlands höga kostnads- och skattenivå tillsammans med EU:s miljöpåhitt skrämmer investerarna.

Små fabriker med höga enhetskostnader blir de första offren då efterfrågan i världen minskar. Metsä-Botnias cellulosfabrik i Kaskö stängdes år 2009, Stora Ensos cellulosafabrik i Kemijärvi år 2008. De anrika fabrikerna i Voikkaa, Tervasaari och Myllykoski (UPM) stängdes åren 2006, 2008 och 2011. Flera pappersmaskiner har demonterats.

Finlands lönenivå är inom skogsindustrin lite högre än i Sverige, och vedpriset är betydligt högre. Transportkostnaderna är aningen högre. Även Sverige har protesterat mot EU:s svaveldirektiv som kommer att höja transportkostnaderna.

Allt är dock inte svart. Med genomtänkta politiska beslut kan en del räddas. Blekt sulfatcellulosa är paradoxalt nog lätt att sälja beroende på hög efterfrågan i Kina på förstärkningsfiber. Finlands skogar, som inte kan utlokaliseras, växer betydligt snabbare än veduttaget. Kemiska industrin går bra, likaså en del av den eltekniska industrin och verkstadsindustrin. Men fartygsvarven är som känt hotade.

EU:s svaveldirektiv för fartyg gäller från år 2015. Utsläppen begränsas till sådana som skulle uppstå vid användning av dieselolja med svavelhalten 0,1 vikt-%.  Chocken drabbar speciellt skogsindustrins export via Bottenviken, Bottenhavet, Östersjön, Finska viken, Danska sunden och Engelska kanalen.

Tilläggsräkningen för transporter till och från Finland blir en halv miljard euro (!) per år (rapport skriven av Juha Kalli 18.1. 2012, Åbo Universitet) då fartygen tvingas övergå från tung brännolja till dieselolja.

En liten del av kostnaderna kan kompenseras med fartygsanpassade avsvavlingsskrubbers, vilka tyvärr är på experimentstadiet. Om vi anser att den högsvavliga oljan innehåller 3% svavel, innebär det att skrubberns reningsgrad borde vara 97%. Detta är ett mycket högt procenttal som är svårt att producera i en skrubber. Se:

http://upcommons.upc.edu/pfc/bitstream/2099.1/13745/1/CAT%20FINAL%20REPORT.pdf

Satu Hassi (Finlands Gröna EU-MEP) deklarerade som en framgång att skrubbermöjligheten skrevs in i direktivet. Men ett telefonsamtal (till någon annan än skrubbertillverkaren Wärtsilä) hade räckt till för att få veta att problemet inte kan lösas med skrubbers.

Teknisk/ekonomiskt kan skrubbers installeras i en tredjedel av de finländska fartygen. Men endast en sjättedel av de fartyg som trafikerar Finland är finländska. Detta betyder i praktiken att direktivet framtvingar allmän övergång till dieselolja.

För fartygsnybyggen är naturgas i vätskeform (LNG) av många orsaker ett bättre alternativ än dieselolja eller skrubbers. LNG är starkt på väg in på marknaden genom den nya fracking-tekniken för skiffergas. Miljörörelsen (som motsätter sig allt) kan nog inte i längden förhindra skiffergasutvinning i EU samt i Ukraina i synnerhet som miljökonsekvenserna i USA har visat sig vara förvånansvärt lindriga.

Men innan fartygsflottan har ersatts av LNG-fartyg har tiotals år förflutit.

Svaveldirektivet påskyndar tyvärr industriflykten. Detta drabbar också Sverige. Påståendet att direktivet skulle spara tiotusen människoliv i Europa per år skulle aldrig klara en vetenskaplig granskning. Däremot är det sannolikt att det kostar Finland minst tiotusen arbetsplatser.

Påståendet om tiotusen människoliv basuneras ut överallt och baserar sig på en teoretisk kalkyl som jag lusläste häromdagen. Den är inte trovärdig. Uppgifter över hur svaveldioxid påverkar hälsan är insamlade från en tid då svavelutsläppen i Europa var mycket höga och inverkan av andra faktorer (partiklar, sociala faktorer) inte klart separerades från svaveldiocidens inverkan eftersom allt inverkar samtidigt. Kalkylen beaktar inte heller s.k. tröskeleffekt: När luftens halt av svaveldioxid bli tillräckligt låg kan inte längre en minskning förbättra människors hälsa.

Noll minus noll är och förblir noll.....

Jag motsätter mig inte minskning av fartygens svavelutsläpp via lagstiftning på lång sikt. Men med EU:s tidtabell är skadan större än nyttan.